Terjärv Hembygdsförening rf.

Återblick över verksamheten 1945-2015

 

 

Långt innan Terjärv hembygdsförening grundades 1945 var det brukligt att samlas till fest under sommaren. Den första tiden i början av 1900-talet var det emigranter på besök i hembygden som ordnade festerna. Den 18 juli 1931 ordnades en hembygdsfest i Ungdomshemmet. Vi återger delar av ett referat i Österbottningen skriven av Terjärv Matts (Nabb-Matt): "Det har blivit tradition att varje sommar anordna en fest till hemmavarande emigranters och andra å orten vistande sommargästers ära. Så försiggick en sådan högtidlighet i lördags på aftonen i Ungdomshemmet, till vilken ett 20-tal emigranter och ett stort antal sommargäster och ortsbor infunnit sig.

Festen begynte kl. 8 med violin och pianomusik av ett antal musikintresserade ungdomar. Med kläm och skicklighet spelade ungdomarna det ena vackra stycket efter det andra. Efter musiken följde hälsningsord av riksdagsman J.E.Hästbacka, som i hjärtliga ord riktade å egna och ortsbornas vägnar ett "väl mött" till gästerna och ortsborna. Talaren trodde sig ha funnit att det är kärleken till hemtorvan och hemmet, som är den tvingande makten, som gör att Terjärvbon, trots bättre ekonomiska villkor och andra förmåner därborta, vill komma och hälsa på den fagra hembygden. Dessutom riktade talaren ett tack till alla dem, som där borta visat kommunens egen bank det förtroende att de deponerat sina besparingar i densamma, till deras egen och hembygdens förkovran, och hoppades talaren, att sparsamheten i fortsättningen skulle vara det utmärkande draget hos våra emigranter och ortsbor.

Efter det givande talet följde deklamation av lärare A.Hedlund, som på ett mästerligt sätt återgav J.Tegengrens dikt, Ditt är landet. Så sjöng en damkör under fru M.Sundells ledning vackra sånger om hem och hembygd. Fru Sundell läste med känd förmåga Arvid Mörnes vackra dikt, Finlands vår. Frk Göta Forsen sjöng några solosånger och lärarinnan Lisa Hedlund läste på ett verkningsfullt sätt j.j. Vecksell Guds trädgård.

Så följde paus, varunder hedersgästerna trakterades med kaffe och hembakad bulle i själva festsalen och ortsborna stillade sin kaffetörst i serveringsrummet.

Efter pausen spelade ungdomsföreningens hornorkester några hurtiga marscher och konsertstycken. Albin Wickman talade över ämnet: Hembygds- och fornminnesvård. Talet utmynnade i en uppmaning till mötet att välja en tremannakommitte', vilken skulle föra framåt frågan om bildandet av Terjärv Hembygds- och fornminnesförening.

 J.E.Hästbacka och lär. A Hedlund skulle  med råd och dåd bistå kommittén i dess arbete. Alltså kunna vi med glädje anteckna, att frågan om ett museum och andra hembygdsfrågor förts ett tuppfjät framåt.

Efter talet sjöng damkören några för tillfället mycket lämpliga sånger. Så följde deklamation av lärare Artur Hedlund och musik å orgel och piano av lär. A.Hedlund och Ture Sandvik. Festen avslöts med ett andligt tal av khde I.Eriksson, som talade med en bibelvers som utgångsord om Luthers och filosofen Kants uppfattningar om lagens betydelse för oss människor, enkannerligen en troende människa. Det tankedigra talet avslöts med bön och psalmen 234, Uti din nåd o fader blid. Så var festen ändad.

Man kan fråga sig:"Vad nyttar sådana festligheter oss?" Svaret blir: Allt, som bidrager att fästa medborgarens hjärta fastare vid hembygd och jorden med sunda, rena och kärlekens band, är värt att användas och brukas. En hembygdsfest, som begås på ett värdigt sätt och med ett gott program, är långt ifrån av ondo. En sådan fest med gott program var festen, som här beskrivits." Så långt referatet.

Lördagen den 7 november var en grupp hembygdsvänner samlade för att diskutera bildandet av en hembygdsförening på orten. Mötet utsåg en styrelse om fyra personer, som fick i uppdrag att inkomma med förslag till stadgar. Gruppen ålades också att till kommunfullmäktige inlämna en anhållan om bidrag.

Frågan lades vilande och inga konkreta åtgärder vidtogs förrän hembygdsvännerna på nytt kallades till sammanträde den 18 februari 1945. Då valdes en ny styrelse, denna gång fem personer, och styrelsen ålades samma uppgifter som den tidigare. Också en materialförvaltningskommitté utsågs med uppgift att tillvarata det virke som skyddskåren donerat till föreningen redan tidigare. 

Till första styrelsen hörde: Albin Wickman, Elis Granholm, Tyra Sandberg, Hugo Backman och Bertel West. Till sammankallare utsågs E. Granholm.

Ur styrelseprotokollet den 18 juni samma år plockar vi följande: Den kommitté som tidigare tillsatts med uppgift att utröna möjligheterna för att bygga en särskild bygdegård på orten, framlade sina åsikter därom. En livlig diskussion uppstod och av denna framgick, att de närvarande var ense om att en bygdegård snarast möjligt borde byggas. Därför beslöt mötet att genom upplysningsverksamhet försöka väcka ett allmänt intresse för saken, samt att igångsätta en insamling av medel för ändamålet.

I detta syfte föreslog ordföranden att en hembygdsfest borde anordnas så fort som möjligt. Mötet beslöt att hembygdsfest ordnas den 15-16 juli, och att alla terjärvbor i förskingringen och ett par representanter för fadderorten Hörby-Lyby i Sverige skulle inbjudas.

Programmet planerades sålunda att man som festtalare skulle inbjuda personer som har sina rötter i Terjärv. Man enades om att vidtala general Uno Fagernäs, mag. Nils Hedlund och ek.råd. M. Kulenius.                                                                                                                                                                                                              

              

Albin Wickman                                 Isidor Eriksson                                   Elis Granholm

 I den första kommittén valdes khd Isidor Eriksson, hrr Elis Granholm och Albin Wickman  

 Lärare Arthur Hedlund hörde till de aktivare under tiden för bildandet av hembygdsföreningen.

Föreningen konstitueras

Vid allmänt möte i kommunalkansliet i Terjärv den 29 oktober 1945 beslöts följande:

Föreningens namn fastställdes till Terjärv Hembygdsförening r.f.

Stadgar för föreningen uppgjordes och vi plockar ur protokollet:

"Vi undertecknade, vilka beslutat bilda Terjärv Hembygdsförening  r.f. benämnd förening med ändamål att upprätthålla ett  hembygdsmuseum i Terjärv kommun,  samt inträda som medlemmar i föreningen, hava för densamma antagit följande stadgar:

Föreningens ändamål är att tillvarataga och vårda minnen av gången tid och fäderneärvd kultur i Terjärv socken. Föreningen upprätthåller ett museum för hembygden, som genom insamlade föremål, bilder, uppteckningar, skrifter, gjorda modeller och rekonstruktioner, försöker ge en åskådlig, verklighetstrogen och sammanfattande kunskap om livsvillkoren,  egenarten och framstegen i hembygden. Den vill väcka intresset för dess historia och det för hembygden speciellt kännetecknande. I det syftet anordnar den föredrag, utfärder och hembygdsfester  och ger ut publikationer om hembygden.  I sin insamlings och museala verksamhet bedriver föreningen samarbete med rikets och landskapets fornminnesvårdande institutioner."

Enligt de nya stadgarna väljs en styrelse av minst 6 och högst 12 medlemmar. Följande invaldes i ny styrelse: Teodor Albäck, Hugo Backman, J.H.Furu, Oskar Furu, Elis Granholm, Erik Granvik, Henry Palm, Tyra Sandberg, Albin Wickman och Edit Österlund. Suppleanter blev Ture Bredbacka, Gideon Holm och Uno Skullbacka. Vidare skulle Marthaföreningen få utse en styrelsemedlem och suppleant.

På styrelsemötet den 8 december samma år valdes Elis Granholm till ordförande och Albin Wickman till viceordförande. Erik Granvik sekreterare och Teodor  Albäck kassör.

På samma möte togs föreningens framtida verksamhet upp till diskussion och det mest brådskande ansågs ett uppklarande av tomtfrågan för bygdegården vara, samt inregistreringen av föreningen och ordnandet av en stockinsamling under vintern.

18 november 1945 beslöt styrelsen av firma Granholm & Kåll inköpa en tomt för hembygdsföreningens bygdegård.

I maj 1950 började styrelsen förbereda byggandet av bygdegården, genom att ta kontakt med museiintendent Appelgren i Vasa för att av denne anhålla om förslagsritningar till bygdegården.

Albin Wickman utsågs till ny ordförande efter avlidna Elis Granholm.

Det fanns olika åsikter om var gården skulle placeras på den inköpta tomten. Vid ett sammanträde då man diskuterade gårdens placering framkastades ett förslag att en gård på Manderbacka skulle lämpa sig bättre för föreningens behov. 

Man beslöt att införskaffa gården från Manderbacka och den stuga som hembygdsföreningen ägde såldes åt Terjärv Hemslöjdsförening 1953. För att finansiera bygget tog föreningen ett banklån samt igångsatte en storinsamling av pengar, stock och säd samt ansökte om bidrag från olika företag i de närliggande städerna.

1953 timrades byggnaden upptill vattentaket och sommaren 1954 återupptogs byggnadsarbetet varvid nya fönster insattes, trossbottnar insattes i hela byggnaden, murning av en öppen spis samt inredning av två rum m.m. Byggnadsarbetet fortsatte och man byggde ett mellantak på gården, ett vindsrum byggdes där emigranter kunde övernatta då de var på besök.

 Bild från byggnadsskedet i mitten på 1950-talet.

Under 1959 utfördes en hel del byggnadsarbeten, såsom brädfodring på framsidan, murning av en öppen spis i storstugan. Man ansåg det viktigt att få gården och tomten i gott skick före lantbruksutställningen den 9-10 juli 1960.

År 1960 iståndsattes storstugan och sidokamrarna i hembygdsgården. Under lantbruksutställningen besöktes hembygdsgården av ett stort antal gäster, bland annat besökte landets president Kekkonen hembygdsgården.

1967 inköptes ett loft från Härmä till ett pris av 1000 mk och under sommaren uppfördes loftsbyggnaden med talkokraft.

1968 skrevs ett 50 årigt arrendeavtal med kommunen och föreningen fick tilläggstomt som ger utrymme för nya satsningar.

1978 färdigställdes hembygdsgårdens textilrum.

1990 uppfördes tjärbrännarpörtet Tjärebo på sin ursprungliga plats i Larsmo utskogar på naturstigsområdet.

1991 Hyresavtal med Karlebynejdens Sparbank i Terjärv var till påseende. Uthyrningen gällde gamla kassavalvet och intilliggande förrådsutrymme.

1992 ingicks ett avtal mellan kommunen och Terjärv hembygdsföreningen om disponering av markområden. Hembygdsgården får disponera lägenheterna Sjöboda, Hemliden och Sparbankstomten. Lägenheternas areal är sammanlagt 4.910 m2 .

1992 diskuterades det inom föreningen användandet av området, där man eventuellt skulle uppföra en torpstuga, smedja, fähus, stall och en ria.

1993 beslöt man att den ria som donerats av Algot Bexar vid Kovas skall transporteras till området vid hembygdsgården. Ett soldattorp har donerats till föreningen av Stig Sandell (Naima och Uno Sandells stuga vid Pilkkabacka)

1995 Nedmontering och flyttning av soldattorpet till hembygdsgården, uppmonterat och invigt

1995 Föreningen deltar aktivt för att förhindra att gravkällaren från 1600- talet i Hästbacka by rasar ihop.

1996 Byggnadstillstånd för rian erhålls. Sädesboden flyttades i linje med loftet och de andra byggnaderna. Soldattorpet Klang invigdes 6 juli.

1997 Terjärv Lokalhistoriska arkiv bildas.

1997 Rian flyttades och pärtspikantalko hölls i augusti 1997 med ett trettiotal deltagare.

1998 Den av Raija och Göran Söderudd donerade ladan som skall omvandlas till smedja erhöll byggtillstånd. Smedjan invigdes 5 september.

1999 En brunn med vindtroodo iordningställdes vid hembygdsgården.

2000 Hannusas Annas stuga vid Sarjärv inköptes och flyttade 2002 till sin ursprungliga plats vid Höbäcken.

2000 Bygglov erhålls för ett bygge om 12x8m. Lantbruksmuseet invigs 16 september.

2001. Intresse för arkeologisk utgrävning finns. Nabba forskargrupp har utfört ett omfattande arbete och har bl.a. utmärkt  60 fornlämningar med informationstavlor. Gruppen har också utmärkt 160 tjärdalar. Minnesstenar har utplacerats på 21 st forna soldattorp. Man har också dokumenterat bosättning och gårdar i byarna  Kyrkoby, Kortjärvi och Småbönders i text och bild. Även andra framtida arbetsprojekt planerades, som t.ex. inredning av jakt- och fiskemuseum i lantbruksmuseet. Pehr Löv festtalade på hembygdsfesten.

2002  Hannusas Annas stuga flyttades från Sarjärv i mars till sin nuvarande plats och taklagsfest hölls den 8 juni. Anhållan om tillstånd för utgrävning på Hermosbacka (Henry Duvnäs som markägare har gett tillstånd till utgrävningar) har inlämnats till Österbottens museum.

2003 Hannusas Annascentret färdigställdes, TUF:s sommar- teater, Balladen om Hannusas Anna uppfördes på platsen med tio föreställningar.

2004 invigdes nya raststugan Annebo II vid Sarjärv istället för den nedbrunna.

2005  Föreningens 60-års jubileum firades på söndagens hembygdsfest med festtal av konservator Eirik Grankvist och rikhaltigt program. Festtalaren blev intresserad av fornlämningarna i Terjärv och återbesökte tillsammans med hustrun Danielle  orten senare på sommaren och många intressanta platser besöktes. Nabba hembygdsforskare har  uppmätt stenmurarna som fanns före storskiftet. 

Utforskningen av kemijärvibornas vistelse och utplaceringen i Terjärv (evakuerade i Terjärv 1944-45) startades av en arbetsgrupp bestående av Rolf  Lillrank, Max Nygård och Folke Österbacka. Den traditionella vandringsdagen , den 23:e i ordningen, arrangerades den 2 oktober.

2006  På årsmötet avtackades Brita Bodbacka för sin 35-åriga  insats som sekreterare i föreningen. Folke Österbacka valdes till ny sekreterare.

Martins Apotek invigdes på hembygdsdagarna av Martin Backholm som donerat de flesta föremålen till apoteksmuseet.  

2007 På årsmötet avgick Raymond Storrank som ordförande efter en 12-årig ordförandeperiod. Han avtackades för en gedigen insats som föreningens allt i allo. Göran Byskata valdes till ny ordförande.

Sylvia Bodbacka donerade kontrollföreningens kompletta utrustning till föreningen, som inredde ett mjölkhanteringsmuseum i loftet.Till lantbruksmuseet erhölls en gammal skördetröska och en hackelsemaskin för tröskverk.

2008 Grunden under hembygdsgården förbättrades. Tak med pärtor spikades som arbetsdemonstration på nya tröskhuset och general U: Fagernäs  minneutställning hölls i klubbrummet under hembygdsdagarna i juli.

2009   Minnessten vid general Fagernäs hemgård restes. Kommundirektör Michael Djupsjöbacka höll avtäckningstalet. Sonsonen Peter Fagernäs deltog tillsammans med andra ättlingar i seremonin. Dokumentationen av evakuerade från Kemijärvi 1944-45 slutfördes. Matrikeln överlämnades i närvaro av evakuerade från Kemijärvi vid festligheter i Terjärv 1-2 augusti. Levi Hanssons skulptur Hästen och dess skötare restes på tomten bakom hembygdsgården.

2010  Arbetsdemonstrationer på hantverkarmarknaden under lördagen vid hembygdsgården. Ny upplaga tryckt av Kemijärvimatrikeln. Restupplaga av Ragnar Geranviks bok Vallpojken mottogs som donation. Kvarvarande böcker av Hemmafront och stridslinjer erhölls från ÖT:s lager.

2011  Punsar tröskverksmotor igångssattes och provkördes. Företogs en utställning och dokumentation av Terjärvstolar. En bok trycktes under hösten. En tidsresa för skolorna i Terjärv ordnades under hösten.

2012  Studieresor till gamla fornlämningsplatser i Terjärv företrogs under sommaren. Också en studie dag för skolelever ordnades. Taket på smedjan förnyades. Kaffedag för äldre Terjärvbor ordnades med stor uppslutning. Styrelsen besökte Skullbacka gårdsmuseum. Gamla glasnegativ digitaliserades.

2013  Hembygdsföreningen erhöll en stor penningdonation av Terjärv Lantmannagille då föreningen upphörde med sin verksamhet. Övervakningskameror installerades vid hembygdsgården. Minister Carl Haglund besökte Terjärv och uppvaktade vid general Fagernäs minnessten vid Byskata

2014  Tärjärdaga och hembygdsfesten hölls traditionsenligt andra veckoslutet i juli. Under lördagen företogs en guidad busstur genom Terjärv. Kaffedagen i juni samlade igen ett åttiotal äldre Terjärvbor, som denna gång underhölls med violinmusik. Heimsjöstranden uppsnyggades. En CD-skiva om Simis och Anna-gretas bröllop på Haraholmi utgavs lagom till hembygdsfesten. En busslast Lohteåbor besökte Terjärv och hembygdsgården.