Gamla Terjärv-anor

Namnet Rank dyker upp på 1400-talet i Terjärv, men varifrån kom denne Rank? Det är egentligen en bonde med namnet Per Andersson Rank som föranlett hypotesen att Anders Rank skulle vara den äldsta i Terjärv. Det finns hypoteser att han skulle ha kommit från Dalarna, och också en koppling till släkter i Västerbotten har nämnts. Olika försök har gjorts att härleda ursprunget för släkten Rank i Terjärv, men utan att någon säkerhet kunnat nås. Det huvudsakliga problemet är att vi saknar skriftliga källor före 1500-talet. Från 1500-talet finns skattelängder. I kyrkböckerna finns en del data från slutet av 1600-talet, men först efter Stora ofreden i början av 1700-talet finns någorlunda heltäckande information.

På privat initiativ har en grupp intresserade, med stöd av hembygdsföreningen och en småskalig insamling för att få nödiga medel, upptagit forskning med stöd av DNA-testningar. Projektet kallades först ”Anders Ranks härkomst” och har senare utvidgats till ”Gamla Terjärv-anor”. Delrapporten som publicerades i Släkt och Hävd 2023 (nr 54) utarbetades på arbetsgruppens vägnar av Karl-Erik Lillrank, Kenneth Sundbom och Ola Österbacka.

 

Läs mera här:

 

---------------

Information publicerad våren 2023

Forskning om Anders Ranks härkomst

Nyligen har en arbetsgrupp på privat initiativ tagit sig för att börja djupdyka i frågan om Anders Ranks härkomst. Han dyker upp på 1400-talet i Terjärv, men varifrån kom han? Det finns hypoteser att han skulle ha kommit från Dalarna, och också en koppling till släkter i
Västerbotten har nämnts.

Numera finns det goda möjligheter att med DNA-teknik kartlägga härkomst via Y-DNA.Denna typ kartlägger rak släktlinje på manslinjen, alltså från fäderna till söner. Denna typ av DNA muterar mycket långsammare än motsvarande mtDNA, som undersöker motsvarande
linje på mödernet. Man kan spåra härkomst på flera hundra års avstånd, till och med tusentals år.

Resultatet av dessa tester påvisar vilken haplogrupp som den testade hör till. Genom att jämföra flera testade kan man koppla samman olika släktlinjer. Den vanligaste haplogruppen i Finland betecknas med N, medan den vanligaste i Sverige är I. Gruppen har redan fått delav tester från minst två testade Terjärvbor, och dessa representerar båda dessa grupper.

För att nå ett vetenskapligt hållbart resultat borde testerna vara av typ Big Y, men det kostar över 400 €. Eventuellt behövs i första hand tester på lägre nivå för att få en uppfattning omvar de större satsningarna borde göras.

För arbetsgruppen:

Ola Österbacka, ola.osterbacka (at) icloud.com.

 

----------------------------------------------------------------------------------------

Uppdatering 21.3 2023

 

Vi har nu fått in drygt 1000 euro. Ett varmt tack för det! De pengarna har delvis använts så att tre DNA-kit med Y-37 har beställts och väntas komma i början av april. Sedan ska testerna sändas in och vi väntar en till två månader på resultaten. Under tiden fortsätter insamlingen till 17.5.2023. Vi siktar på att få in 1500 €. Om det kommer in mera pengar än vad som behövs för beställning av Big Y tillfaller överskottet hembygdsföreningen.

Företag som sponsrat med minst 100 € tackas med företagets logo. Rani-Plast har bidragit med 500 €. Varmt tack!

DNA-forskning

Sedan något årtionde har DNA-tester kommit att bli ett allt vanligare hjälpmedel i släktforskningen. Många släktforskare väljer att testa sig, för att bekräfta sin forskning, eller för att försöka lösa någon släktgåta. Men många andra lockas också av att få en bild av sin etniska härstamning.

DNA-tester har även fått en allt större användning inom kriminologi, som att identifiera okända likfynd, eller att lösa gamla brottsfall (”Cold Cases”). Inom medicinen är DNA-tester ett hjälpmedel att studera ärftlighet och riskerna för ärftliga sjukdomar. DNA-profilering används också för att fastställa släktskap vid faderskapsutredningar.

Det finns tre typer av DNA-test på marknaden:
– Test av Y-kromosomen (Y-DNA) tester av ren fädernelinje
– Test av mitokondrier (mtDNA) tester av ren mödernelinje
– Test av autosomalt DNA (atDNA) test av alla kromosomer och alla släktlinjer

Se illustration: Louise Coakleys skiss av en cellkärna
Bilden visar cellkärnan innehållande
– Autosomalt DNA (kromosompar 1-22, en kromosom i varje par ärvs från vardera förälder)
– Könskromosomen (kromosompar 23, en kromosom från vardera färälder) (Kvinnor bär XX – X från mor och X från far) (Män bär XY – X från mor och Y från far)
Utanför cellkärnan finns cytoplasman som bland annat innehåller mitokondrierna.

Y-DNA kan bara testas av män. Men Y-kromosomen har fördelen att den alltid ärvs från far till son, generation för generation, i århundraden och årtusenden. Därför kan den ge oss upplysningar om faderskap många generationer tillbaka. Vi koncentrerar oss i vårt projekt på Y-DNA. I vår rapport använder vi några begrepp:

Y-37: ett test för att föreslå släktskap utifrån 37 markörer.

Big Y-700: det mest omfattande testet med 700 markörer.

Haplogrupper: släktskap via liknande genuppsättningar. Y-37 ger endast en förutsagd haplogrupp, vilken beskriver generationer långt tillbaka i tiden. Big Y-700 ger en fastställd haplogrupp och ger detaljerad information också för generationer närmare vår tid.

DNA-testning har blivit vanligare de senaste åren, i takt med att testerna hela tiden blir förmånligare. Den här typen av tester är ändå inte så vanlig att den kan ge svar på alla frågor. Men efter hand som flera låter testa sig framkommer ny information. Ett projekt av den här typen kommer därför att leva under en längre tid, och förhoppningen är att vår geografiska härkomst efter hand kan bli klarlagd.

 Tips för dig som vill veta mera:

På Facebook finns det några bra grupper. På svenska: DNA-anor, DNA-släktforskning för noviser. På finska: Yhteiset sukujuuret – sukututkimus nykypäivän työkaluin.

Peter Sjölunds webbplats, frågor om haplogrupper: https://petersjolund.se/jag-vill-veta-min-haplogrupp/, eller https://petersjolund.se/vilket-y-dna-test-ska-jag-valja/.