Kommunalstämman sammanträdde i slutet av adertonhundratalet i kyrkans sakristia och ibland i Häggmans kyrkoherdebohl.
Vid sammanträde i Häggmans kyrkoherdebohl den 28 september 1891 beslöts enligt paragraf 6:
Beslöts att Bönehuset som ägs av kyrkovärden Matts Fors skulle av kommunen inlösas till kommunalhus, för överenskommet pris av trehundrasextio finska mark (360) med 5 % ränta från den 22 mars 1889 tills betalning skett. Sammanträdena i kommunalstugan började i mars 1892.
Protokollen undertecknades med namn och ofta också med bomärken. Den 12 februari 1900
Beslöts att folkskolorna i Hästbacka och Kortjärvi distrikt skola vara färdiga till den 1.9.1901. Kommitté valdes och äger kommittén vidtaga förberedande åtgärder för sagda skolors byggande.
Om man bläddrar lite i kommunstämmans protokollbok från 1905 till 1919 så klipper vi bland annat:
3 augusti 1913
§ 5 Att uppgöra förslag till indelning av kommunen i fasta småskoldistrikt, samt framlämna förslaget för kyrko - och kommunalstämmo behandling valdes bönderna Axel Bexar, Alfred Dahlvik, Viktor Kaitajärvi och Viktor Storbacka, samt smeden Viktor Bygdén, Handlanden K.J.Granholm och Direktör J.E.Hästbacka, vilken sistnämnda jämväl eger att sammankalla komittén.
24 januari 1914
Protokoll fört vid kommitténs sammanträde i och för uppgörande av förslag till Teerijärvi kommuns indelning i småskoledistrikt den 24 januari 1914. Närvarande voro: K.J.Granholm, Viktor Storbacka, Viktor Kaitajärvi, Alfred Dahlvik och J.E.Hästbacka samt Viktor Bygdén. Till ordförande valdes J.E.Hästbacka som jämväl förde protokollet.
§2
Förrän vi övergå till vårt egentliga uppdrag att indela kommunen i småskoledistrikt, vilja vi med några ord motivera de synpunkter som tagits i övervägande, och som utgöra grunden för att vårt förslag icke utmynnar i enbart upprättande av kommunala fasta småskolor, utan även därjämte fasthåller vid de kyrkliga ambulerande småskolorna. Då såväl lantdagens och överstyrelsen för skolväsendets motivering vid anordnandet av medel för kommunala småskolväsendet innehåller, att statsbidrag utgives endast åt kommunala fasta småskolor, synes det oss vid en fullständig fri prövning av hithörande omständigheter att lantdagen och skolöverstyrelsen fäst alltför liten uppmärksamhet vid de existerande kyrkliga ambulerande småskolorna, för att icke säga att bestämmelserna för erhållande av statsbidrag syftar på att det liberala skolprogrammet fått fast rot. Att fråntaga kyrkan deras hittills innehavda befogenheter att kontrollera de kunskapsfrön som nedlägges i barnens själ och som bör bilda de djupaste rötterna för dess andliga och materiella utveckling. Utan djupare ingående i frågan vilja vi göra en hänvisning att förenämnda bestämmelser är en utvecklingsriktning för såväl småskolan som folkskolan från en mera uteslutande kyrklig till en mer och mer borgerlig karaktär. Det synes oss, som om huvudprincipen och yttersta mål att med våra lägre skolors omgestaltning skulle vara skolans förvandling till en religiösneutral borgerlig skola. Medveten om den stora betydelse och insats våra kyrkliga ambulerande småskolor gjort i vårt andliga folkbildningsarbete kunna vi inte fatta frågan om skolans skiljande från kyrkans överuppsikt, då antagligen grundprinciperna i fråga om kommunala och kyrkliga småskolor komma till behandling vid instundande lantdag i samband med frågan om angivande av medel för småskolorna, ha vi icke ansett oss kunna uppgöra ett fullständigt förslag till ordnande av småskolesaken inom kommunen, utan inskränker oss till följande:
Punkt 1
kommunen indelas byavis i tre distrikt, benämnd Hästbacka, Kortjärvi och Kyrkoby småskoledistrikt.
Punkt 2
I Hästbacka bys distrikt lägges ena skolan i Hästbacka by och den andra i Kolambyn. I Kortjärvi distrikt förlägges ena skolan å Högnabba och den andra i Småbönders byn. I kyrkobyns distrikt förlägges den ena skolan i Kyrkbyn och den andra i Björkbackatrakten.
Punkt 3
Platserna för skolorna utses av byamännen.
Punkt 4
Varje skoldistrikt eller skolområde bekostar själv lokal med värme och lyse m.m. samt ansvarar för lärarens eller lärarinnans lön och bostad.
Punkt 5
Skulle någon av sidobyarna önska bygga och ansvara för med småskolans upprätthållande förenade kostnader och skyldigheter äga de erhålla samma förmåner från kommunen som punkten sex bestämmer.
punkt 6
Kommunen erlägger i ett för allt till varje av de nämnda småskolorna finska mark etthundrafemtio(150) per år, vilken summa bör uttaxeras och utbetalas på samma grunder som gälla för folkskolornas underhåll. För erhållande av statsbidrag böra dessa skolor benämnas kommunens fasta småskolor.
Punkt 7
De kyrkliga ambulerande småskolorna bibehålles för att fylla de luckor som uppstå genom förenämnda distriktsindelning. Således anser kommittén att den ambulerande kyrkliga småskolan bör hållas i sidobyarna, som få för lång väg till de fasta småskolorna. t.ex. vid Emet och Drycksbäck, vid Stornäs och Särs, vid Näse och Kortjärvi by. För en behäftig undervisning i de nämnda sidobyarna anser kommittén att åtminstone tvenne kyrkliga ambulerande småskolelärarinnor bör bibehållas i tjänst även sedan dessa fasta småskolor blivit en verklighet.
Punkt 8
Kommunens fasta småskolor bör åtminstone tills lag därom närmare bestämmer underordnas kyrkans eller församlingens kyrkoherdes överuppsikt.
6 december 1916
§ 1 Brännvinsskattemedlen för år 1914 Fmk 423,23 beslöt stämman använda för kommunens folkskolor.
April 1917
Skolorna i kommunen ålades att anskaffa jord i anslutning till skolorna, som syftade till att bibringa skolornas elever intresse för jordbruk och kunskap för sådan odling.
Samma kommunalstämma fick också mottaga från lärarna ett önskemål om löneförhöjning, och stämman beslöt då att höja lärarlönen retroaktivt från den 1 januari 1917
från 260 mark till 360 mark per år.
15 juli 1917
Stämman ansåg att en brandkår vore av behovet påkallad inom kommunen och beslöt att åstadkomma bildandet av en sådan, med skilda avdelningar i de olika byarna inom socknen. Hvilka kårer med det snaraste borde organiseras. För bildandet av dessa kåravdelningar valde stämman 4 personer från varje by, vilka genast böra vidtaga åtgärder för ändamålet, samt uppgöra förslag till stadgar för brandkåren. De valda ombudsmännen för de skilda byarna äro:
För Hästbacka: Axel Bexar, Lennart Kulenius, Elis Granholm och K.E.Vidjeskog. För Kyrkoby: Frans Johansson, Alex Forsen, Hugo Granö och Sanfrid Särs.
För Kortjärvi: Joel Forsander, Joel Skytte, Fridolf Furu och Edvard Storbacka. 24.9.1917
§ 5 Frågan om hundskattens höjande inom kommunen föranledde en livlig diskussion. Efter diskussionens slut, hvarunder tvenne förslag framställts, det ena om hundskattens höjande till tio mark(10) och det andra till tjugo mark (20) per djur. Skreds till enkel omröstning, hvarvid flertalet stannade för skattens höjande från tre till tjugo mark.
Vid justeringen av detta protokoll intogs en skriftlig reservation av Frans Johansson m.fl. emot beslutet i paragraf 5 av förestående protokoll.
Den 28 oktober
§ 2 Att såsom ombud för kommunen, som gemensamt med Kronoby utgör ett vägbyggnadslag, närvara vid det sammanträde som för undersökning av uppbrytning af landsväg från Veteli socken till Wistbacka i Teerijärvi och vidare till Evijärvi landsväg, som hålles i Veteli den 5 november 1917. Valdes genom omröstning Handlanden K.J.Granholm, hvarvid utdrag ur protokollet skall gälla för honom såsom fullmakt.
31 december 1917
§ 4 Att å kommunens vägnar afge förklaring till Guvernörsenhetet angående hundskattefrågan valdes herr Edvard Storbacka.
18 februari 1918
Stämman beslöt i paragraf 8 bevilja medel för skyddskårernas behov. För ordningens upprätthållande och säkerhetens fredande beslöt stämman att varje arbetsför man i åldern mellan 17 och 65 år är pliktig att deltaga i försvaret av kommunen och säkerhetens fredande genom att i tur och ordning enligt order tjänstgöra såsom nattvakt inom respektive byar.
& 15
Däremot beslöts att där endast en man finns i gården, denne vid en eventuell rekvisition för försvar utom kommunen icke äro skyldiga att i sådant afseende lämna hemkommunen
27 juni 1918 indelade fullmäktige kommunen i tre röstningsområden, östra, Västra och Mellersta röstningsområdet.
Upplästes en av Saarijärvi kommun tillsatt kommittés skrivelse med anmodan att till kommunalstämmans behandling upptaga frågan om den tidigare projekterade och undersökta järnvägslinjen Gamlakarleby - Suolahti, samt tillika utse ombud från kommunen till ett möte som för frågans behandling kommer att hållas med delegerade från de utmed den sagda bansträckningen liggande kommunerna å gästgiveriet i Karstula sockens kyrkby den 19:e innevarande november månad klockan 10.
§2
Stämman omfattade med livligt intresse sagda skrivelse och anser den planerade järnvägens snara anläggande vara av utomordentlig allmän betydelse, samt beslöt att såsom ombud från kommunen till ett möte som hålls i Karstula kyrkoby välja bonden Edvard Storbacka, samt till hans suppleant bonden Alexander Timmerbacka, varvid utdrag ur protokollet skall gälla för dem som fullmakt.
§3
I händelse sagda bansträcka belägges med arbete beslöt stämman att ekonomiskt understöda företaget med 2000 Fmk i kontanta medel. 100 stycken slipers av varje mantal i kommunen, 4 dagsverken av varje i kommunen inskriven arbetsför mansperson, samt 2 dagsverken av varje i kommunen befintlig häst som fyllt 4 år. Varav förutom kommunen upplåter för bansträckningen behövlig odlad mark gratis.